|
Död
efter 1710.
1
|
|
Anders Larsson
Död efter 1710. soldat i Rödbäck och postbonde i Bäcken 2 |
F
Lars Andersson.
Född omkring 1626 i Rödbäck, Umeå landsförsamling (AC) 1 . Död efter 1695. bonde i Rödbäck 3 |
FF
Anders Olofsson.
Född uppskattat 1581 i Rödbäck, Umeå landsförsamling (AC) 2 . Död efter 1653. bonde i Rödbäck |
FFF Olof Larsson. Född i Rödbäck, Umeå landsförsamling (AC). Död efter 1606. bonde i Rödbäck 4 |
FFFF Lars Olofsson. Död efter 1582. bonde i Rödbäck, nämndeman 5 |
|
FFM Malin Olofsdotter Bure. Född i Rödbäck, Umeå landsförsamling (AC). |
FFMF Olof Andersson Bure. Född i Rödbäck, Umeå landsf. (AC). Död efter 1551 i Rödbäck, Umeå landsf. (AC). bonde i Rödbäck, nämndeman tidigare soldat 6 |
|||
|
FFMM Brita . |
||||
|
FM
Brita .
|
||||
|
Från Kråken 20 |
|
Anders Larsson omnämns i släktutredning för Hörne/Bäcken som finns i ” UMEÅ LANDSFÖRSAMLING BYAR OCH GÅRDAR 1600 – ca 1760” av Agneta Olofsson sid 79 |
|
Anders Larsson i Rödbeck uttogs till knekt 1678. |
Han uttogs som knekt första gången 1678. Han tillhörde en av de knektar som stationerades i Jämtland under Skånska krigen (1677-79) då Danmark försökte återta Jämtland som de förlorat genom freden i Brömsebro 1645.
Han utgår till Jämtland men återvänder hem såsom hemrymd i likhet med många andra knektar i kompaniet. Han uppsökes och återförs till Jämtland och stannar där till slutet av år 1679, när freden kom. När han 1683 kallas till ny mönstring lejer han brodern Olov.
8
|
I Mantalslängden 1686 står Anders Larsson för gården för första gången, troligen nygift |
|
Ur Domboken för Nordmaling 22/2 1704 §4 så omnämndes "Anders Larsson ifrån Bäcken...." |
Anders Larsson från Bäcken, Mikael Olofsson, Erik Mikaelsson och Nils Olofsson från Hörne och Umeå socken, kom för Rätten och klageligen tillkännagav hur förliden sommar ifrån Ängersjö i Nordmalings socken av Ångermanland uppkommit en hastig Vådeld, som gjort dem en stor skada icke allena på Skog och Mark utan ock på Boskapsbesättning, Hölador, Gärdesgårdar, Årsväxten och sådant mer, varom de fullan ansökt Härads Rätten i Umeå om refusion och Brandstod, men icke ernått, utan lämnat dem att söka bistånd av detta Ångermanlands Kontrakt , och därför anhöllo att H.R. täcktes genom tjänliga medel förhjälpa igen bekomma den stora skada som de genom denna Eld lidet. Inlade härjämte extrakt av Umeå Sockens Tingsprotokoll, hållet den 24 - 25 September 1703, som efter Ländsmans och tvenne Nämndemäns värdering upptar skadan för Anders Larsson i Bäcken till 553 daler 16 öre kmt. Michael Olofssons till 118 daler kmt. Erich Michelssons 56 daler 8 öre kmt. och Nils Olofssons till 31 daler 16 öre kmt. görandes en summa av 759 daler 8 öre kmt. Men remitterar saken till Laga utslag under Ångermanlands Jurisdiction över Ängersjömännen, varifrån Elden är lös kommen, och bemälda Bönder denna stora skada gjort eftersom det hända icke skäligen kan påbördas genom brandstod refemdera och ersätta det som från ett annat län är kommet. Och som detta ärende jämväl varit andraget hos Landshövdingen över Gävleborgs Län, Högvälborne Hr. Carl Hård, vilken även väl det hit remitterat till undersökning. Alltså förekallades Ängersjö Byaman Erik Olofsson och tillspordes om han varit vållande till den stora skada som klagas vara gjord vid eldens utsläppande? Vartill han alldeles nekade och sade att Fä-pigan vid namn Sara Olofsdtr honom oveterligt vid Midsommartiden utburet elden att bränna Vallen undan boskapen, som något efter med grannarnas tillhjälp släcktes. Men åter någon tid därefter genom ett starkt väder upptändes igen, som han genom släcknings hjälp av hela Socknen sökte att dämpa, men ogörligt var för den stora och svåra torkan. Beklagade sig över väl lidit en stor skada på sina ägor och sitt hö. Erich Olsson frågades vid vad tid elden första gången släcktes. Svarade att om morgonen har pigan satt ut elden, och som hon blev den varse om afton vid sin hemkomst, skickades genast bud till Långed, Håknäs och Öre om hjälp, som kom och på ett dygn elden kvävde och stillade, så att de menade honom därvid skulle stanna. Frågades när han andra gången tände sig igen? Svarade tre veckor därefter yppades han igen genom ett stort väder, då hjälp kallades av hela socknen. Ländsman i Nordmaling intygade att Jacobi tid fick han kunskap om denna Skogseld, då han genast lät budskap gå över hela socknen, och gjorde folket nog sin flit, så att en del i det närmaste satt livet till, och ändå icke kunde på den sidan åt Bäcken i Umeå mötas eller hindras. Bönderna från Umeå frågades när de först blev varse elden, och vad hjälp de gjord till dess avhindrande och dämpande? Svarade att de först kring Larsmäss blev varse elden, då han redan var inpå dem, gjorde väl bud till nästa grannar, som kom tillstädes, men hann som nogast värja Gårdarna.
Pigan Sara Olofsdotter inkallades och tillspordes vilken henne befallt utsätta Elden? Svarade att ingen henne det befallt, utan det gjorde av sig själv och av eget råd i mening att bränna den kullfallna Vallen undan Boskapen. Trodde det skulle komma regn, men kom intet. Sade den trakten hon tänkte bränna bort Valln av, vara belägen mellan Myror, och menade att Elden intet skulle vidare komma utan stanna vid Myrorna. Men torkan tillsatte, så att jämväl Myrarna brann.Anders Larsson i Bäcken med de flera från Hörne frågades efter själva värderingen av skadan, att dess billighet därav må synas? Som svarade sig den inlevererat på Tinget i Umeå, och nu intet vara vid handen. Anders Larsson berättade att för honom uppbrunnet 17 st. Ängeslador, några Höstackar, en hop Gärdesgård, Kornskylarna på Åkern och ett Stolp-härberge. Hörnebönderna ha allenast mist några Hölador och Hö. I Ängersjö är allenast en granne, Erich Olofsson som skattar 13 sel., det andra hemmanet Crone och Öde. Nordmalings Socken Män sade sig lovat Anders Larsson i Bäcken ett dagsarbete var på egen kost, som nu av en del redan är efterkommet.
Varpå sattes Saken under Nämndens betänkande, då i överläggande kom;
1/. Huruvida Erich Olofsson i Ängiersiö kan anses för denna elds skada.
2/. Vad straff pigan Sara Olofsdotter bör undergå för sitt förseende med eldens utsättande.
3/. Om bönderna från Bäcken och Hörne i Umeå böra njuta någon Brandstodshjälp häriftrån, och stannade Rätten i följande slut:
1/. Medan pigan Sara Olofsdotter intet utsatt elden vid Fäbodarna, utan hemma vid Byn, så att Husbonden Erich Olofsson rätteligen är misstänkt ha sett genom fingrarna med henne i detta mål. Ty prövar Rätten för skäligt att Erich Olofsson bör sig med själv sins Ed befria att Sara alldeles utan hans vetskap och vilja utsatt elden, eller plikta 20 mk. smt. och betala halva skadan som för Anders Larsson i Bäcken och Hörne Byamän på sin egendom taget, efter en skälig värdering i förmågo av den 25:e. Punkten i 1664 års Skogsordning, men
2/. Pigan Sara Olofsdotter som viljandes tänt elden i Skogen intet i uppsåt att göra skada, utan till Mulbetets rensande, dock det i otid i starka torkan. Dömmes att plikta 30 daler smt. eller slita ris för Tingsstugu dörren, sig och androm till varnagel och rättelse, i följe av Kungl. Majts Skogelds-Plakat av år 1690.
3/. Huruvida det ena Länet kan blandas tillhopa med det andra vid ersättande av tagen skada förmedelst Vådeld genom Brandstodshjälp, hörer intet Härads Rätte till att determinera, utan står i Överhetens nådiga behag och högrättvisa gottfinnande. Efter avsagd Dom framsteg Erich Olofsson i Ängiersiö och avlade Eden med hand å Bok, att Sara alldeles utan hans vilja och vetenskap utsatte Elden.
9
Död
efter 1710.
10
|
Gift.
Gift omkring 1685. 11 Sigrid Hermansdotter.
Född
i Bäcken, Umeå landsförsamling (AC).
Död beräknat 1721 i Håknäs, Nordmaling (AC) 3 . |
Gå tillbaka till startsidan.
Framställd 2026-04-25 med hjälp av Disgen version 2023.